Jag är värd bättre!
Vet ni vad? Jag ska nog ta och bli en matsnobb.
Inte en sådan som enbart äter svindyrt ekologiskt som är odlat och plockat av rosa enhörningar utan en som vill ta hand om kroppen och själen och *inte* står och inhalerar gamla sega chips vid köksbänken bara för att de finns där och jag "måste" tugga på något.
Denna lilla insikt hände mig just igår, och just när jag smakade ett chips och insåg att de var lite gamla. Jag tänkte bara att "nej, jag ska inte äta det här. Jag ska inte vara så respektlös mot mig själv att jag trycker i mig sådant som passar bättre i en soppåse".
Jag kunde inte äta det, helt enkelt. Varför ska jag acceptera sådant för min kropp? Dessutom var det inte gott överhuvudtaget. Inte värt det alls.
Så nu känner jag att jag inte bara vill nära kroppen med omtanke och näringsrik mat, utan att det ska det vara något jag verkligen vill ha och tycker om. Något jag kommer njuta av. Bra råvaror, god smak, mat som det ligger kärlek bakom. Sötsaker och sådant som jag verkligen älskar. Inte bara något slisk som jag kan "äta bara för att det finns där".
Jag är värd så himla mycket bättre än så. Dags att leva efter det också!
Lite bevis på att jag varken bantar eller äter skrutt:
Jag tog mig till och med tid att fixa en marinad till filéerna igår, vi fick hem en burk dijonsenap så det fick bli det. Supergott blev det! Det blev gårdagens mys. Hade ett par paket glass också (inte som vi själva köpt dock så ingen aning innan hur de smakade) så jag hade tänkt att ta en liten skål tillsammans med en kopp kaffe som kvällis framför TV:n. Det var ju faktiskt Transformers på dumburken så det kräver lite gojs. Jag gjorde däremot en deal med mig själv att jag bara skulle äta glassen om jag verkligen tyckte att det var gott. Jag smakade och det var vedervärdigt. Tyvärr. Jag är inget glassmonster så där har jag rätt höga krav för att stoppa i mig det..
Så det blev fika och en halv banan istället. Det räckte, jag var verkligen inte hungrig och bananen gjorde inte kvällen bättre (den var ju redan bra, liksom!) så mannen fick äta upp resten. Känns bra att lyssna på kroppen för en gångs skull. :)
Så just nu känner jag att jag övar på bra att:
Äta när jag är hungrig
Käka stadiga mål 3-4 ggr om dagen
Känna efter om jag verkligen är hungrig eller vill äta på grund av känslor eller vana
Respektera min kropp. Näring är kärlek!
Vilket bra inlägg, du har så himla rätt! Det är så ofta man äter någonting halvdant bara för att man tycker att man bör göra det, eller för att det finns. Jag såg ett citat någonstans som löd "Livet är för kort för att äta mat du inte tycker om" eller något liknande ;)