Mina små riktlinjer
Att jag slutat väga, mäta och räkna betyder inte att det bara är dags att svulla fritt, även om jag gör det ibland. Eller rättare sagt, varje dag den senaste tiden. Försöker jag se inåt så är det min inre rebell som jäklas. Jag äter nonstop för att jag kan, och inget pucko kan göra nåt åt saken. Så det så. Sen har det ju även med tristess och tröst att göra såklart, men då allt det här började efter min första bantningskur (läs: 6 månaders svält) så kan jag nog anta att det är där skon klämmer. I alla fall till största delen. Jag vill äta för att jag kan, och snart kanske jag börjar banta igen så då måste jag passa på. Ungefär så går det nog till i mitt undermedvetna. Plus (och detta är nog väldigt viktigt) att vi har väldigt stram budget så tillfällena då jag kan njuta av riktigt efterlängtad mat och sötsaker är få, man vet aldrig när det är dags igen.
Jag har i alla fall skrivit ner en liten lista på några saker jag hoppas kommer att hjälpa mig i min situation som den är här och nu. Here goes:
Äta 3 ggr om dagen (börjar med att dra ner till 4 och sen till 3), riktigt rediga måltider med protein, kolisar och grönt/frukt. Äta till riktigt mättnad...
..vilket tar mig till: lyssna till hunger och mättnad. Hunger är faktiskt ingen nödsituation.
Planera gärna lite löst kvällen innan vad som står på menyn. Mindre energi går åt sen på dagen för att klura ut vad som ska lagas. Inga måsten dock!
Inte väga eller mäta mig längre regelbundet.
Vid sug eller känsla av att jag vill impulsäta fast jag är mätt så ta ett steg tillbaka mentalt och vänta 15 minuter. Om jag fortfarande absolut vill ha efter den kvarten, kör på.
Försök äta grönisar och/eller frukt vid varje måltid.
Absolut ingen negativitet angående min kropp. Alls.
INGEN MAT ÄR FÖRBJUDEN, DÅLIG ELLER "SYNDIG".
Framför allt måste jag jobba med att acceptera mig som jag är, och att helt släppa diettänket. Ja, mitt mål är att gå ner i vikt men mitt allra viktigaste mål är att ha ett normalt förhållande till mat och en positiv bild av mig själv. Viktnedgång är trevligt då övervikt gör mig sjuk men då vikten inte är problemet i sig här utan mina matvanor, så måste det tas om hand. Annars kommer jag bara fortsätta hoppa upp och ner i vikt, självkänsla och framför allt hälsa.