Eid Mubarak
Så idag är det eid, slut på Ramadan. Jag sitter mest och googlar på ångestsymptom, hjälp så påverkad kroppen kan bli av det där. Smärtor, avdomningar, svindel, pirr, you name it. Vansinnigt. Jag hittade denna lista på över 100 (!) fysiska bekymmer man kan få när man har ångest (jag har de flesta just nu). För de (oss) med panik över hälsan är det ju dubbel tårta alltså. Ångest för hälsan, sen får man ont i hjärtat och huvudet typ domnar av, ja det gör ju inte direkt underverk för att lugna ner en!
Hur som. Känns skönt på nåt vis att läsa om andras besvär. Nu senaste dagarna är det som om jag är i en annan verklighet, eller som om jag inte kan "nå fram" till fullt medvetande om min omgivning. Hjärndimma och som om jag befinner mig i en dröm. Den är ny. Men det är inte så konstigt egentligen eftersom jag aldrig haft såhär stark ångest innan. Inte underligt då att "nyheter" poppar upp.
Idag kom vi i alla fall inte iväg till olivlunden eftersom det oväntat blev eid, då brukar vi åka iväg och äta på restaurang. Vilket svärmor totalt glömt bort så hon var hos sin syster när vi (med svågerns barn i släptåg) kom till huset för att hämta henne. Jag med min ångest hade gjort kristallklart för gubben att jag bara ville till restaurangen idag, inte sitta och vara social. Det sket sig. Nu var vi ju tvungna att åka till svärmors syster då för att hämta svärmor och fick därmed snällt sitta där en stund. Jag satt där och darrade och hade ont i magen. Kul.
Samtidigt hade svågerns fru gjort sig iordning hemma med nya bebisen och allt för att åka hem till svärmor och där möta upp sina barn, eftersom svärmor glömt bort vår årliga tradition. Mannen min hade även informerat svågern om saken men även han hade selektivt minne idag, så alla hade planerat olika saker. Kanoners. Bra det här med kommunikation!
Det var trevligt ändå trots allt men jag hade så ont i magen och fick spendera första halvtimmen av restaurangbesöket på dasset, ursäkta infot.. Det är också nåt nytt, min mage brukade aldrig påverkas av ångesten. Nu verkar allt ha brakat loss inne i kroppen, alltså.. :(
I alla fall. Fortsätter kvällen med att försöka att inte vara orolig. Inte lätt, inte.