Tjock för alltid?

 
"En gång tjock, alltid tjock?" En bra (men rätt lång dock) artikel på tyngre.se som tar upp en del dilemman vi knubbisar står inför när det gäller resan mot normalvikt och varför det kan vara så himla, bedrövligt svårt.
 
En hel del har i alla fall klarnat upp nu och nu förstår jag varför intuitivt ätande, i alla fall till en början, kanske inte är det bästa vapnet mot fettet eftersom hungern är snedvriden och ur balans. Även det att kroppen har sin setpoint, som beskrivs i boken "Smala människors sju hemligheter" men att forskning visar att den setpointen kan ändras så att ens nya nu är den högre vikten. Kroppen slåss för att behålla den, inte för att gå ner till den där käcka hälsosamma vikten du kanske hade för 15 år sedan, innan du blev överviktig. Välkommen till ditt nya jag, liksom! Det förklarar varför jag haft så otroligt lätt att hålla min vikt på runt 95 kg (plus/minus några kilon hit och dit) det senaste decenniet, det är helt enkelt det som är min nya "normalvikt" för kroppen. Käckt. Plus såklart att jag under denna tid utvecklat matvanor som passar den här kroppshyddan.
 
Det känns rätt deprimerande att läsa men som sagt, skönt ändå att få lite förklaringar. Nu tror jag att jag vet med mig att Lean Habits blir bättre än att enbart öva på intuitivt ätande, jag behöver nog struktur (fast frihet samtidigt) och att nöta in nya vanor snarare än att lita på min hunger. 
Artiklar & Fakta, Gå ner i vikt | |
Upp